Smink blir en drog
Oj oj oj, smink verkar vara så viktigt. Ska knappt träffa någon idag förutom familjen och jag öser på med foundation och mascara. Hallå? Min familj? Är jag rädd att dom ska tycka jag är ful? Det börjar faktiskt med att jag vaknar på morgen och går direkt till spegeln. Jag kisar lite från början och ber till gud att jag bara kan se lite bra ut. Lite. Men när jag väl kollar så tycker jag att jag ser för hemsk ut. Jag ser äcklig ut. Har sådana dära 'hål'. Vet ej vad jag ska kalla det men. Ja, och det förstör mitt självförtroende väldigt mycket.
Så idag så öste jag på med foundation och mascara och också en liten rand ovanför ögat i färgen brun. Jag tittar sedan mig i spegeln och tycker att det verkar inte bli bättre så jag skvätter av allt och tar på mig lite hudlotion och bara accepterar det. På en lördagskväll hemma ska man inte behöva sminka sig. Man ska inte behöva vara sminkad när man sitter vid datorn och är anonym...

Så idag så öste jag på med foundation och mascara och också en liten rand ovanför ögat i färgen brun. Jag tittar sedan mig i spegeln och tycker att det verkar inte bli bättre så jag skvätter av allt och tar på mig lite hudlotion och bara accepterar det. På en lördagskväll hemma ska man inte behöva sminka sig. Man ska inte behöva vara sminkad när man sitter vid datorn och är anonym...

Kommentarer
Trackback